fridakortochgott

För ett tag sen på jobbet kom vi in på ämnet fobier. Det finns så mycket konstigt man kan va rädd för, äppelskrott tex (inga namn nämnda...) Vanligt är ju annars att få knäskak av diverse kräldjur, spindlar eller höga höjder. Jag tillhör både den första och den sista kategorin. Min fobi för ormar sträcker sig så långt att jag inte löser korsord som har en orm i bildrutan. Jag löser heller inte krysset på andra sidan för det skulle ju innebära att jag på ett eller annat sätt är tvungen att ta i ormen. Hrm ja ja en fobi vore inte en fobi om den var logisk. Och på tal om ologiska fobier eller åtminstone oförklarliga så känner jag även obehag inför gamla saker. Secondhand får mig att vilja spy. Nåde den som pratar Myrorna under lunchen. Knappar ger mig rys, lika så knivar, el, katter, motorsågar och motordrivna häcksaxar. Jag håller andan när jag passerar människor på stan för att inte andas in dem och jag känner obehag av att vara för nära nån jag inte känner. Ja som sagt det finns mycket konstigt man kan vara rädd för. Tricket är att inte låta det ta över sitt liv eller åtminstone att inte låtsas om det för mycket. Ibland får man bita ihop och ignorera känslan. Min största utmaning är på jobbet. Det händer ganska ofta att jag tvingas lägga om sår, en del små men många och en del färre men stora. Blod blod blod. Huga. Blod som dessutom kommer ur skärsår. Ännu mer huga. Men som sagt, bit i hop och låtsas som att det regnar...