fridakortochgott

På skakiga ben, ganska osäkert och lite taffligt höll jag i dag mitt första nätverksmöte. Det var inte så farligt som jag i mina sämsta stunder kunnat tro och jag var inte så dålig som jag drömt mardrömmar om att jag skulle va. Det var väl kanske ingen 10poängare men möjligtvis en 5:a. På ett sätt var det jackpott med tanke på att jag kämpat mig fram till detta under 7 förtvivlade terminer på universitetet. Äntligen är jag i mål! Men fasen vad jobbigt det är att vara nybörjare igen. Men jag får halka vidare, använda mina kollegor som isdubbar och slutligen ta mig fram till barmark. Med andra ord övning ger färdighet. I dag väljer jag att vara stolt över mig själv!

För övrigt så växer det så det knakar i potatishinkarna, rädisorna är snart uppätna och rabarbern är fortfarande inte planterad...