fridakortochgott

I går ringde de från ett socialkontor i närheten och frågade om jag var intresserad av ett vik. Jag säger då det. Antingen hör man inget eller så ringer alla (ja alla var väl kanske en överdrift med tanke på att jag sökt över 40 jobb men OK 3 ställen har velat ha mig, o det är ju nästan alla..). Så i dag känner jag mig önskad och värdefull. Mitt CV kanske inte var så dåligt ändå? Sen att termometern står på 14+ och att jag är ledig o kan sitta o njuta av vårsolen på min alldeles egna altan gör ju inte saken sämre. Det är jag o pelargonerna som har flyttat ut ett slag för att lapa i oss av de varma strålarna. Kaffet är upphällt, barnet sover, solbrillorna har dammats av och bredvid mig ligger trädgårdsböckerna på hög (alla två). Kan det bli bättre?